Vi vet att många är beroende av socker och vi lockas till frestelser varje dag. Nedan listar vi exempel på olika sorters sötningsmedel och försöker reda upp varför dessa påverkar oss på olika sätt.
Kroppen använder kolhydrater som sin främsta energikälla men kan även använda protein och fett (väljer i första hand kolhydraterna)
(Källa: Safe Education Kostrågivare-manual)
Man vill gärna skilja på snabba och långsamma kolhydrater
På 1980-talet undersöktes hur olika livsmedel påverkar insulin- och blodsockernivån och då blev det tydligt att bilden av snabba/långsamma kolhydrater inte stämmer.
Begreppen Glykemiskt index (GI) och Glykemisk belastning/Load (GL) utformades.
Idag ser man lite annorlunda på detta. Fokus är fortfarande på tiden för spjälkning (nedbrytning i magsäcken) i magsäcken och hur det påverkar mättnad och blodsockerstegring, men upptäckten har varit att det går relativt snabbt både att spjälka socker och stärkelse. Nu fokuserar man på kolhydratens tillgänglighet, det vill säga hur de är ”förpackade” och vilka andra livsmedel och näringsämnen som de ”trängs” tillsammans med i magsäcken.
Så om vi tänker på mat som passerar ner till magsäcken och därför ger oss mättnad är främst:
– Strukturen på livsmedlet (hela intakta livsmedel gentemot malda(flytande)
– Fett och protein i måltiden
– Kostfibrer som ligger i vägen (suger upp vätska)
– Syror i maten (ex surkål sänker hastigheten, lägre PH)
Detta gör det hela mer komplext att titta på om dom är snabba eller långsamma utan vi vill titta på hela måltiden. Vad behöver jag just nu? Skall jag träna i eftermiddag? eller kanske på lunchen?
Eller när jag har ätit så skall jag bara sitta i soffan.
Så socker? sötningsmedel ? Stevia? Aspartam? Kokossocker? Det finns mängder av sötningsmedel att titta på.
I boken ”Sött & salt” (Fredrik Paulun, 2015) skriver Fredrik att: ”Ordet socker används ibland lite slarvigt. Många blandar ihop kolhydrater, raffinerade sockerarter och naturligt förekommande socker. De gör misstaget att undvika bröd, på grund av ”andelen sockerarter” som står angiven i innehållsförteckningen”.
(Boken dök upp i en av trådarna i eventet ”100 dagar utan onödigt socker” som tips och jag köpte den direkt. Tack för tipset!)
SÖTNINGSMEDEL (info delvis hämtad från boken ”Sött & Salt”)
Kokossocker
Mörkare socker, ger bakverk lite mörkare färg. Inte lika sött i smaken som vitt socker. Högt innehåll av antioxidanter och mineraler
Råsocker
Har lägre GI än vanligt socker. Kan vara svårt att smälta. Innehåller vitaminer, mineraler och antioxidanter.
Honung
Sött, lättlösligt och fungerar bra att baka eller söta sin smoothie med. Ju mörkare desto bättre.
Dadlar
Bra sötningsmedel i bakverk. Hälsosamt alternativ till vanligt socker då dadlarna även ger fibrer och en bra mättnadskänsla
Rotfrukter
Morot, palsternacka och rödbeta kan ge sötma i en smoothie eller en juice. Innehåller vitaminer, fibrer och mineraler. (självklart bäst att äta som de är…)
Torkade frukter
När frukt torkas så koncentreras sockret och därför blir det sötare än om den vore färsk. Toppen att blanda i en ”tråkig” müsli. Massor av vitaminer, mineraler, kostfibrer och antioxidanter.
Torkade bär
Samma som med torkad frukt. Blanda i müslin eller ät som de är. Innehåller antioxidanter. (Självklart med måtta som med allt annat)
Agavesirap
Kommer från Agaveplantan. Innehåller också antioxidanter men även fruktos. Används med måtta (kan ersätta ex vanlig sirap i bakning).
Björksocker
Xylitol och är tekniskt sett en alkohol. En raffinerad produkt som inte innehåller några antioxidanter eller vitaminer. Lågt kaloriinnehåll och lågt GI.
Stevia
Växtextrakt från Sydmaerika. Anses (enligt Fredrik Paulun) som säkert, kalorifritt och nyttigt alternativ till vanligt socker. Vill ni använda Stevia så finns det i flera olika format.
(Källa: Fredrik Paulun´s bok Sött & salt)
Aspartam
Aspartam ett sötningsmedel som är uppbyggt av två aminosyror (dipeptid = protein) som heter fenylalanin och asparaginsyra, vilket innebär att de finns i alla proteinrika livsmedel.
Aspartam är ungefär 200 ggr sötare än socker vilket innebär att det behövs väldigt små mängder för att få exempelvis lightläsken att smaka sött.
På bilden längst upp i inlägget finns det tre produkter:
Steviasocker: är en produkt från Dansukker och innehåller en blandning av socker och stevia. Kan användas för att minska ner på kalorierna. Går att byta ut 1 dl socker mot 1 dl Steviasocker.
För er som 100% utesluter socker så är denna produkt inte ett alternativ.
Sötströ: Innehåller stevioglykosider- och erytritolbaserat bordssötningsmedel. Överdriven konsumtion kan vara laxerande. Inga kalorier… inget socker… men som sagt tidigare, valfritt att använda.
Agavesirap: Naturligt, sött och används istället för vanlig sirap, inget tillsatt socker utan ”naturligt söt”. Är dock inte kalorifri.
Detta är en djungel och hur man vill tänka kring ”sötningsmedel” oavsett om det är naturligt eller inte så blir det upp till var och en att avgöra. Inga pekpinnar, bara tips.