I höstas åkte jag tillsammans med mina tre (fina vänner) instruktörskollegor från Endorfin till Fuerteventura. Vi tog med oss 26 träningsglada medlemmar i varierande åldrar, med olika träningsvana och för många helt okända. Sammansättningen i gruppen var det som vi var mest osäkra på; kommer alla vilja träna dans, combat eller crossfit? Vi började planera tidigt och gjorde PowerPoint-presentationer och reseguider mm (jag älskar dokumentation och listor). Vi träffade gruppen på gymmet för en kortare kick-off och samlade på oss alla frågor. Vilket gäng!! Underbara människor från hela kommunen. Vi frågade vad dom hade för förväntningar på resan och fick lika många svar som det fanns resenärer. Någon skulle vila upp sig (?!), en annan skulle kicka igång med träning, uppstart av nytt liv osv. Det var i detta läge som vi visste att det skulle bli en fantastisk resa.
Så kom då dagen då vi stod där på Landvetter på en lång rad med våra ”Fuerteventura 2012”-ryggsäckar, spända av förväntan med tunga väskor. När vi klev på flyget fick vi sitta alla tillsammans och kunde börja lära känna varandra.
När vi väl var på plats på hotellet hoppade vi i träningskläderna och tillsammans körde vi ett ”Party-pass”, det var Anna som instruerade. De som inte tränade var med och tittade men nästan alla hängde på. Många hade aldrig provat gruppträning men svängde höfterna till takten av musiken i kvällssolen.
Kvällen bjöd på bar-häng och sedan middag, ja, alla kvällarna träffades vi för en gemensam drink och middag för de som önskade. Jonna och jag lärde oss snabbt hur vi skulle effektivisera dusch, smink mm på 30 min. Anna och Roger gjorde på sitt sätt (eller Annas ;-) sätt). Sköna varma kvällar med skratt och härliga möten.
Vi började alla mornar innan frukost med att promenera längs med havet, i sällskap med solens uppgång. En lång frukost och sedan träning igen. Dagarna såg olika ut då vi planerat för både vila och variation.
En dag cyklade vi i bergen, en stor grupp kastade sig ut på kuperade vägar, i händerna på mig och Jonna (vi hittade ju inte där). Cykla åt det hållet där är det inte så kuperat… Men oj vad backar, tror inte att dom vet vad en platt väg är.
Fika halvvägs och sedan hem igen. Underbart!!
När vi inte tränade så solade vi på solstolar vid poolen eller svalkade oss i havet.
Svårt så här i efterhand beskriva en intensiv resa med massor med träning (3-5 pass per dag) som den mest avkopplande resa jag gjort.
Hela vintern har känts lättare! Dessutom fick jag möjlighet att lära känna en massa härliga människor som lyser upp min tillvaro när vi träffas på Endorfin.
Nu är det dags igen och första planeringsmötet är inbokat. Denna gång reser dessutom min älskade make med vilket är en stor bonus.
Så nu skapas listor igen och bilderna på hotellet laddas ner för att klippas in i PowerPoint-presentationen till första mötet med årets grupp. Semestern har inte startat ännu och jag längtar redan till 5 november.
”Livet är inte dom dagar som gått utan dom man minns.” (Pavlenko)
//Helena
