Vad får mig på bra humör?
Ibland funderar jag på varför jag blir irriterad på månniskor runt omkring mig. Saker som får mig ur balans och som dränerar mig på energi. Inser att det är lätt att lägga fokuset på vad som sänker mig… Men fokuset borde ju egentligen vara vad som lyfter mig. Så jag tänkte att jag gör en lista, utan någon speciell ordning; – Dennis! – Sömn (utan sömn fungerar inte jag) – Vardagslyx (äta ute, ansiktbehandling, massage, osv) – Vänner – Musik – Träning (tillsammans med musik och vänner oslagbart) – Ledig tid (oplanerade dagar) – God mat (lång frukost, kvällsmys) – Överraskningar (positiva!!!) – Oväntade saker (diskmaskinen urplockad, middagen klar, städat hemma) – Beröm/Feedback (alltid trevligt!) – Pengar (ja, det låter materialistiskt men det är kul när lönen är på kontot; en liten stund åtminstone) – Resa (träningsresan är ju bästa kombon, men njuter av att bara åka till Hönö över…
Omotiverad och trött
Vaknat på fel sida idag. Efter en underlig vecka med sjukhusbesök, magont och efterdyningar har nu smärtan gått över och jag har både kommit igång med jobb och träning. Så varför sitter jag här i min one-piece och tycker att allt är trist?! Städning, matlagning, tvätt och planering för veckan som vi skall resa bort borde prioriteras. Jobbet sköter inte sig själv när jag är bortrest, inte heller skola och hem. Sönerna skall resa bort några dagar med sin mormor och morfar men utöver det skall ju allting flyta på; mat planeras, tvätt tvättas, väskor skall fram… … Men här sitter jag och surar och får inte rumpan ur soffan. Lite motgångar denna vecka har fått mig att tappa fokus och trodde att helgen skulle få mig på banan igen men just nu känns det faktiskt som helgen gjort det hela värre. En fantastiskt trevlig kväll igår med goa tjejerna…
Ont i magen… Nu dör jag!
Natten mellan lördagen och söndagen inleddes i fosterställning på golvet i badrummet men efter att insett att jag inte kommer att kräkas så tog jag mig till sängen. Hur jag lyckades somna är en gåta men det gick. Vaknade tidigt söndagens morgon med samma smärta och väl i badrummet svimmade jag. Vaknade upp sjöblöt och tog mig tillbaka till sovrummet. Kramperna i buken fick mig att vända tillbaka till badrummet igen men denna gång svimmade jag i sovrummet. Dennis fick ringa 112 och en kort tid därefter dök ambulansen upp. Två fantastiska tjejer som tog hand om mig och trots att jag helst ville gå ut till ambulansen så envisades dom med att jag skulle åka på en bår. I ambulansen har jag högt blodtryck, fryser och har en smärta som inte går att beskriva. Trodde en lång stund att nu dör jag. In på akuten i Alingsås och där…
Täcket över huvudet eller vakna?
Varje dag, måndag till fredag, går jag upp. Ibland går det lättare ibland är det riktigt jobbigt. Varför då? För att jag inte vill gå till jobbet, nej men för att det så himla skönt att få ligga kvar. När mörkret kommer så kommer även kylan och det bli ännu jobbigare att gå upp. Vissa dagar önskar jag att jag aldrig gått upp, inte läst min mail och inte heller kollat uppdateringarna på Facebook. Energin tar slut innan frukost om man har otur. Då är det bra att ha kul saker att se framemot; en myskväll hemma, att få teama en klass med en härlig kollega (ni vet vilka ni är ❤️) eller få lära sig en massa nya saker. Många är trötta så här års och många blir sedan ännu tröttare ju närmare jul vi kommer. Ser hemma på mina tonåringar som är extremt trötta redan nu. TV-serie-maraton eller…
Hinner inte med, springer så fort jag kan men känner att omgivningen hinner inte med!
Ibland tänker jag att jag lever ett alldeles för intensivt liv. Kanske är det dags att växla ner några växlar och ta det lite lugnt. Varje gång jag tänker så inser jag att det blir ganska tråkigt, jag blir tråkig och dessutom blir jag otrevlig. Jag är ingen super-kvinna eller för den delen någon övermänniska men jag gillar när tempot är högt och det händer mycket. Har alltid levt efter uttrycket att stressa nej det gör jag inte, jag är effektiv. För första gången på mycket länge så har jag faktiskt kännt att det blev för mycket. Visst jag har fortfarande varit positivt inställd till att det är nu det sker och jag befinner mig mitt i det men när målet väl kom så hände det något; jag tappade orken. Det har inte hänt på flera år och för första gången på länge kände jag hur hela alarmsystemet drog igång!…
Intryck och avtryck
Människor i vår omgivning kan vara nära vänner, bekanta, kollegor eller någon man ser i kassan på Statoil när vi tankar. Det finns de som påverkar oss positivt med ett leende eller kanske har en vänlig ton i rösten. Sedan finns det de som vi på håll betraktar och har som förebilder, som inspirerar oss att växa som människor. Oftast är dessa människor duktiga på det dom gör men har även en enorm empatisk ådra och man kan känna det även om man inte står personen nära. Jag skulle vilja beskriva dessa personer som ”passionerade”, kanske fel ord men jag tror att när man lever för det man gör så kan man leverera en kärlek till /med sitt engagemang. När brann du för det du gör senast?! Å andra sidan så finns det de människor som suger energin ur min kropp med en negativ ton och har svårt att sprida…
Repetitio est mater studiorum
Tre dagar av sju på den ”Grundläggande teorin” är nu avklarade. Vi har gått igenom skelettet, leder, muskelfästen och alla muskler. Hur vi rör leden och vilken muskel som är agonist osv. Nu gäller det att repetera allt för på torsdag så startar vi igen. Tog en snabbrepetition; – tjejerna som gick framför mig hade en pronation i foten och den ena av dem hade en medial rotation i höftleden. Allt jag gör nu denna vecka så försöker jag sätta ord på led och muskel som jobbar… Ikväll blir det Företagsekonomi och jag inser att det är nödvändigt. Satt med bokföringen igår hela kvällen och inser att det var ett tag sedan. Skall ringa revisorn och resonera lite med honom idag. Många år sedan jag satt med detta och behöver verkligen repetera konton och debit/kredit. Så ”repetition är kunskapens moder” stämmer verkligen. //Helena VD Coach IT och soon to be…
Ibland kan man se ljuset i tunneln
Veckorna efter semestern har varit långa och det är egentligen nu som jag känner att jag är helt tillbaka i tempot. Höstschemat är fullspäckat med spännande saker och jag tar mig sakta fram i min tankevärld. Får mycket stöd av omgivningen; kloka råd och reflektioner. Jag känner mig stark men kan även känna en tendens till stress. Denna vecka fokuserar vi på MRL 31 (vår nya release av Mage-Rumpa-Lår). Ett funktionellt pass där vi blandar step med funktionella lyft och en massa andra sköna övningar med gummiband. Temat för releasen är Las Vegas – Burlesque, vilket innebär att arbetet med allt från musik till övningar skall spegla temat. Inte helt lätt när man gärna vill jobba med den allra senaste musiken och hur gör man en knäböj till Las Vegas-tema? En grupp med sköna bönor och mitt i detta finns det en fantastisk person som mixar och grejar med musiken……
En vecka, en månad… Framtiden?
Tänk om man kunde se in i framtiden? Ibland önskade jag att man kunde få en liten vink om vad som skulle hända. Jag tror att man tar livet för givet och ibland kan jag känna att jag är så upptagen med att planera att jag glömmer bort att leva det. Nu står jag här, det är måndag och jag har en ny vecka framför mig. En vecka full av planer och en massa spännande saker som jag inte kan planera för. Inser också att städningen igår inte blev av då jag fick mysa med barnbarnet och hennes mamma. Får ta det idag istället :-) Så vad ser jag i kristallkulan? En septembermånad som är laddad med en massa grejer… Kommer jag att få ihop det? Jo, men det måste gå… Börjar med idag, en övning som är spännande och med möjlighet till att ändra på framtiden men vad som…
Att påverkas och att tolka – Rakt på sak!
Vad är det egentligen som gör att man låter vissa människor i sin omgivning påverka en till det negativa och vissa lockar det bästa ur dig? En del behöver bara maila för att du skall känna att det finns ”dåliga vibbar” i e-posten, medan andra räcker att man har läst första raden så småler man för sig själv. En del människor räcker det att man träffar så känns det jobbigt medan andra vill man bara krama. Är det tolkningsförmågan som har en bugg eller är det så att hur vi uppför oss är det som präglar tonen i t ex e-post eller kanske ett Facebook-inlägg? Hur stor inverkan har vårt yttre, uppsyn, klädsel, kroppsspråk? De människor jag möter i min vardag är säljare och konsulter – välklädda och trevliga. Hjälper det dom i deras dialog med mig? Nej, jag tror inte det… Man skalar av och lyssnar på vad dom…