Långt ifrån alla gånger får vi sonen att åka och vi börjar redan på måndagen samma vecka att prata lite försiktigt om att till helgen är det läger… en sur min och en tystnad som inte går att läsa av. Vill han eller vill han inte?
Denna helgen var det bad, shopping och bio som var planen och sonen var skeptisk.
Torsdagens kväll innebar att jag packade väskan (vilket han alltid gör själv när han skall iväg). Sovsäck, örngott, kalsonger, strumpor, handduk, badbyxor, osv. Pengar till shopping.
Ett löfte, eftersom han inte pratade med mig, om att vi kan komma och hämta dig precis när som helst.
Dennis hade lovat exakt samma sak.
Fredagen kommer och jag lovar att komma hem tidigare från jobbet för att köra. Han surar på morgonen och jag går hela dagen på jobbet med ont i magen. Vad kommer jag att mötas av när jag kommer hem? Hoppas att det inte skall komma några SMS under dagen från sonen.
Dennis ringer och säger att han mutat med 1000:-, då sonen vill köpa en ny ”militärjacka” i en butik dom skall besöka. Han har lovat att han skall åka… Kan det verkligen vara möjligt…
Inget dåligt samvete över att sonen bara sitter vid datorn eller vid TV:en, han är ute och får träffa kompisar, aktivera sig och ha kul. Tanken om att snart ringer han eller SMS:ar gnager och jag tänker att bara klockan blir 17.00 så skall dom ju ha kvällsaktiviteter. Inget samtal kommer men ett SMS kom det med en bild på kängor som Dennis brukar köpa <3, dock fel storlek men ändå. Allt var lugnt.
Vi kunde lugnt och stilla njuta av lördagens kväll och känns oss lugna i att sonen har en fantastisk helg.
Dessutom med våra fina vänner! <3
Så lycka är så mycket, men främst blir jag lycklig när jag vet att min son är lycklig! Att sätta ord på vad lycka är för honom går inte men av alla dagar på året vet jag att de dagar som är riktigt bra är lätta att räkna.
”Lycka kan vara en nya jacka”